Der er mange tekster til Gärdebylåten.
Den mest kendte er skrevet til Lundenserspexet Djingis Khan, i 1954
hvor den kendte svenske komiker Hasse Alfredson var en af forfatterne. Teksten kan bruges som drikkevise eller "nubbevisa"

HÄRJARVISAN

Liksom våra fäder vikingarna i Norden
drar vi riket runt och super oss under borden.
Brännvinet har blitt ett elixir för kropp såväl som själ.
Känner du dig liten och är ynklig på jorden
växer du med supen och blir stor uti orden,
och du blir en hjälte i från hjässans top till din häl.

Ja, nu skall vi ut och härja, supa och slåss och svärja,
bränna röda stugor, slå små barn och säga fula ord.
Med blod skall vi stäppen färga.
Nu, änteligen, lär ja' kunna dra nå'n verklig nytta av min Hermodskurs i mord!

Hurra, nu skall man äntligen få röra på benen,
hela stammen jublar och det spritter i grenen.
Tänk att än en gång få rida fram på Brunte i galopp!
Din doft, o kära Brunte, är trots brist i hygienen
för en vild mongol minst lika ljuv som syrenen.
Tänk att på din rygg få rida runt i sta'n och spela topp!

Ja, nu skall vi ut ...

Ja, mordbränder är klämmiga, tag fram fotogenen!
Eftersläckningen tillhör just de fenomenen
inom brandmansyrket, som jag tycker är nå'n nytta med.
Jag målar för mitt inre upp den härliga scenen: blodrött mitt i brandgult.
Ej ens prins Eugen en lika mustig vy kan måla ens om han målade med sked.

Ja, nu skall vi ut ...

Gärdebylåten af Nils Ferlin

Viljen i så lekom vi fiol med varandra,
viljen i så lekom vi fiol med varandra
Vindarna har stillnat kring vår lek,
och siljan ligger blek.
Tonerna de ger oss både skratten och gråten,
viljen i så spelom vi nu Gärdebylåten,
frejdligt kvintilerar vi som ni,
Fiolioli!

Låtom stråkarna gå från moll till brusande dur,
se skyarna, har klangen vill i björk och fur,
från säterkullans lur.
Låtom stråkarna gå från moll till brusande dur,
till solen klättrat över skogens gröna mur,
sommargröna mur.